overkligt

Jag har inte riktigt förstått att vi verkligen ska få barn. En liten bebis som bara är våran...våran tillsammans. Inte en bebis man bara får låna och hålla om en stund...utan som ska leva med oss i många många år.
Jag trodde nog aldrig att den här dagen skulle komma. Men vi ser att magen växer och blir större för varje vecka som går. Vårt lilla mirakel växer där inne.
Vårt liv kommer ändras totalt.
Nog för att jag är mamma på hela tiden , men barnen är inte alltid här. Men snart....snart kommer vi alltid ha barn hemma. Och jag längtar....jag längtar så otroligt mycket efter dig lilla mysplupp...är det inte september snart? För detta kommer inte kännas verkligen förrän jag håller dig i min famn